Genom alla tider har människan strävat efter att hitta den optimala kosthållningen. Oavsett om det handlar om att överleva, gå ned i vikt, bli piggare, eller friskare så söker man vägar och metoder att följa för att uppnå sina mål.
Under lång tid var det primära att få i sig tillräckligt med mat för att överleva. Under modern tid har vi dock fått andra och nya perspektiv på vårt ätande. Till exempel kunskap om olika sjukdomar och hur de kan behandlas med kosten, exempelvis vid glutenintolerans, diabetes och olika allergier. Under senare år har det blivit mer fokus på kostens betydelse för vår allmänna hälsa, som att äta hälsosamt för att ge kroppen förutsättningar att hålla sig frisk, samt att äta på ett visst sätt för att gå ner i vikt.
Viktminskning är för många den allra vanligaste orsaken till att man följer en speciell diet. Om du går upp eller ner i vikt beror på hur mycket mat och därmed energi du får i dig, oavsett vad du väljer att äta, och på hur mycket energi du förbrukar genom att till exempel motionera.
För att bäst uppnå varaktiga resultat gäller det att använda ett långsiktigt sätt att äta istället för kortsiktiga punktinsatser. Här är korta beskrivningar av olika dieter som på ett eller annat sätt har fått betydande uppmärksamhet. Du finner också länkar till sidor som mer i detalj beskriver de olika dieterna. Dieterna är listade i bokstavsordning.
Atkinsdieten
Atkinsmetoden lanserades på 70-talet av läkaren Robert Atkins. Metoden går ut på att undvika kolhydrater som bland annat finns i livsmedel som bröd, pasta och ris. Viktminskningen påstås komma sig av att hjärnan och nervsystemet inte får tillräckligt med energi vilket gör att kroppen måste bryta ner fett istället för att tillföra energi. Atkins fokuserar mest på att minska kolhydratmängderna och mindre på själva fettintaget. Med denna diet bildas så kallade ketonkroppar; molekyler som bildas vid svält och som minskar aptiten, vilket i förlängningen bidrar till viktnedgång. http://uk.atkins.com
GI-metoden
Grunden för GI (glykemiskt index) är att äta livsmedel som inte höjer blodsockret så mycket. GI är ett mått på hur mycket blodsockerhalten stiger efter intag av ett specifikt livsmedel upp till 2 timmar efter intaget. Det har visat sig att olika livsmedel beroende på kolhydratinnehåll, men även tillagning med mera, ger olika blodsockersvar. För att gå ned i vikt förespråkar GI-metoden att man äter livsmedel som ger en långsam och lägre blodsockerkurva, vilket ska göra att man håller sig mätt längre. Detta leder i sin tur till att man inte känner sig hungrig lika fort. GI-metoden tar inte nämnvärt fasta på fettintaget utan fokuserar på kolhydraterna i livsmedlen och dess inverkan på blodsockret. http://www.gi-metoder.se
ISO-dieten
ISO-dieten bygger på att protein, kolhydrater och fett ska bidra med lika stor andel energi av det totala energiintaget, 33 energiprocent av vardera. Fördelningen anses stimulera förbränningen och i kombination med det begränsade intaget på 1600 kalorier om dagen ska det ge en viktminskning på 1 kg i veckan. För att minska hungern rekommenderas att man äter 5 mål mat per dag. http://www.isodieten.se
LCHF-metoden
LCHF står för Low Carb High Fat vilket betyder lite kolhydrater mycket fett. Denna metod utgår från insulinhalten i blodet snarare än hur mycket energi man får i sig. Grunden till LCHF-metoden innebär att man ska äta minimalt med kolhydrater men äta mycket fett och därmed mycket av feta produkter. Grundtanken är dock att hålla en jämn insulinhalt i blodet och därmed dämpa hungerkänslorna. LCHF har orsakat en stor debatt kring fett och vilka typer av fetter som är bra att äta. Flera människor har vittnat att metoden har visat sig effektiv för att snabbt gå ner i vikt, däremot finns ännu ingen redovisad (publicerad) forskning på hur metoden långsiktigt påverkar exempelvis hjärthälsa och blodfetter. http://www.lchf-metoden.se
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen är ingen diet utan ett pedagogiskt verktyg för att underlätta för människor att lägga upp maten i lämpliga proportioner på tallriken. Detta bygger på den vetenskapliga samlade och värderade forskningen kring hur vi mår bra av att äta på lång sikt. Det är ett sätt att lägga upp mat på tallriken för att få en bra balans mellan olika livsmedel och näringsämnen, som till exempel mineraler, vitaminer och fibrer. En viktig poäng med tallriksmodellen är att den utgår från proportionerna mellan olika livsmedelsgrupper, inte hur mycket man ska äta. Modellen förespråkar inte att man utesluter någon typ av livsmedel. Tallriken delas in i tre delar. Den ena delen, ca en fjärdedel är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, det vill säga proteinrika livsmedel. Resten av tallriken delas i två lika stora delar, den ena avsedd för potatis, ris och pasta, som bidrar med kolhydrater som stärkelse, samt en del fibrer. Den delen som blir kvar är för grönsaker och rotfrukter. Önskar man att gå ner i vikt rekommenderas att andelen grönsaker ökar. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Tallriksmodellen
Viktväktarmetoden
Metoden lanserades i USA på 60-talet och går ut på att man räknar så kallade points, utifrån närings- och kaloriinnehållet i olika livsmedel. Ju högre energiinnehåll desto fler points. Man bygger sitt sätt att äta på granskad och värderad näringsforskning. Man får bara komma upp i ett visst antal points per dag men kan själv välja hur man fördelar points över olika livsmedel. Fettrika livsmedel är därför tillåtna, men i stort förespråkar metoden att man minskar fettintaget. Metoden tar också fasta på motion i kombination med vad man äter, därför ingår det i metoden att föra mat- och träningsdagbok. Regelbundna träffar för medlemmar i Viktväktarna ingår också eftersom man i grupp hjälps åt att motivera varandra. http://www.viktvaktarna.se
Oavsett om man under en tid väljer att följa strikt diet eller inte rekommenderar bland andra Livsmedelsverket generellt att man äter en varierad och balanserad kost för att må som bäst. På Livsmedelsverkets hemsida kan man fördjupa sig i kosthållning och rekommendationer för en hälsosam livsstil.
