I livsmedelsbutiker hittar man idag flera olika varianter av olika produkter. Det kan till exempel vara lättmjölk och vanlig mjölk, light-läsk och vanlig läsk, mager ost och vanlig fet ost. På förpackningen kan man läsa ”lätt” eller ”light” beroende på om det är minskat socker- eller fettinnehåll i förhållande till den standardprodukt som finns på marknaden.
För att en produkt ska få märkas med ”lätt”, exempelvis lättmjölk och lättmargarin, måste produkten ha en minskad andel fett. Det finns både generella och specifika regler kring hur stor andel fett per 100 gram som får finnas i produkten. Mer om dessa regler kan man läsa hos Livsmedelsverket.
Utvecklingen av lättalternativen har påverkats av att allt fler konsumenter har efterfrågat alternativ med lägre energiinnehåll. Det innebär att man som konsument genom att välja en lättvariant kan äta samma mängd mat och få i sig en lägre mängd energi jämfört med om man skulle äta standardvarianten.
Standardprodukter såsom vispgrädde (40 %) och smör (80 %) kallas ofta för vanlig grädde och vanligt smör, ibland benämns de som fullfettsprodukter.
Debatten om valet mellan lättprodukter och standardprodukter hamnar ofta i ”lätt kontra fullfett” och åsikterna om vad som är bäst går isär. Ena sidan hävdar att man bara ska välja mat med mycket fett, andra sidan att man ska vara mer måttlig med fett.
Livsmedelsverket betonar att vi alla är individer och att råden måste anpassas till vem man är och vilka behov man har. Även Världshälsoorganisationen WHO har sina riktlinjer som beskriver hur man kan äta hälsosamt. Dessa riktlinjer baseras på granskning och värdering av välrenommerad näringsforskning.
Livsmedelsverket rekommenderar lättprodukter för de flesta vuxna för att begränsa det totala fettintaget. Rekommendationerna säger också att man särskilt bör begränsa intaget av mättat fett för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar. Fettintaget enligt Svenska Näringsrekommendationer (SNR 2005) bör motsvara ca 30 E% (25-35 E%) vilket för de flesta betyder ca 60-90 gram fett per dag. Detta gäller även för barn och ungdomar, men för mycket små barn rekommenderas en högre andel fett och fetare produkter eftersom de behöver mycket energi.
Dessa rekommendationer har ifrågasatts av förespråkare för olika dieter. Enligt anhängare av dieter som LCHF (LowCarb High Fat = lite kolhydrater mycket fett) ska lättprodukter uteslutas helt och istället fokuserar man på fet mat innehållande stora mängder smör och grädde som innehåller mättat fett. Detta, anser man, ger en önskad viktminskning men också, enligt förespråkarna, en sundare och hälsosammare livsstil. Läs mer om olika dieter här.
Det är inte alltid helt enkelt att som konsument veta vad man ska välja bland den mängd livsmedel och olika fetter som finns i våra livsmedelsbutiker, eller att välja vilken mat man ska äta.
För att underlätta valet kan man titta på ingrediensförteckningen som står på alla förpackningar. Ingrediensförteckningen är skriven i fallande skala. Det betyder att förteckningen inleds med den ingrediens som det finns mest av och sist anges den ingrediens som förekommer minst av i produkten. Man kan också se näringsinnehållet i näringstabellen, hur mycket fett, energi etc, som finns i produkten. Denna märkning är inte obligatorisk, men finns på de flesta produkter.
