Slutsatserna var att inga kopplingar kunde göras mellan hjärt- och kärlsjukdom och stekt mat, då den, som i Spanien, steks i omättat fett. Användningen av mättade fetter, som smör, ister och palmolja, är mycket låg i länderna i regionen till skillnad från de smörälskande nordiska länderna. Dock bör det understrykas av vilken typ av mat som steks är viktigt, och att man inte kan likställa stekt mat med snabbmat.

Livsmedelsverkets syfte med undersökning var att undersöka om svenskarna tagit till sig av den rådande fettdebatten och ifall fett anses vara en av den viktigaste beståndsdelen på måltidstallriken. Tns Sifo tillfrågade 1000 svenskar om vad de anser är bra fett och hur stora andelar man bör äta av respektive näringsämne.

I korta drag visar undersökningen att:

• 38 procent tycker att man bör minska andelen animaliskt fett i kosten
• 18 procent tycker att man bör minska andelen fett i kosten, oavsett fettyp
• 8 procent tycker att man bör minska andelen vegetabiliskt fett i kosten
• 3 procent tror att fett är bra för hälsan
• 29 procent anser att andra livsmedel än fett är skadligt för hälsan

Svenskars åsikter om fett är i stort i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer.

Resultatet är en del av en större undersökning kring svenskars förtroende för Livsmedelsverkets och deras kostråd. Undersökningen visar på att svenskar har förtroende för Livsmedelsverket. Svenskar anser att rekommendationerna har vetenskaplig grund, att verket har hög kompetens och är uppdaterade och insatta i samhällsutvecklingen.

Erlansson-Albertssons forskning visar att LCHF-kost på lång sikt leder till depression, minnesförlust, trötthet, åderförkalkning och förhöjd risk för bröst- och tjocktarmscancer. Den allra största faran med kosten är att den är inflammatorisk och därför påverkar hjärna på ett negativt sätt. Erlansson-Albertsson uttrycker en stor oro för att det finns en alltför liten medvetenhet om kostens negativa bieffekter och att fokus istället helt är på den snabba viktnedgång som många upplever.

I artikeln finns även ett inlägg från Annika Dahlqvist som helt tar avstånd från rapporten, dock utan att hänvisa till någon forskning.

Enligt Erlansson-Albertsson bör man byta ut fettet mot grönsaker och frukt som på sikt leder till samma viktminskning som LCHF-kost. Hon tipsar vidare om att man planera sin kost utifrån tallriksmodellen för att skydda sig mot sjukdomar och förbättra sin hälsa.

Mer information om Erlansson-Albertssons forskningsrapport finns att läsa i senaste numret (nr51) av Läkartidningen och även på Läkartidningens hemsida.

I motsats till LCHF-kosten har färska forskningsrön visat de positiva effekterna som Medelhavskosten har på hälsan, minnet och på plånboken.

Som Nordbo kan man enkelt anpassa Medelhavskosten till våra nordliga breddgrader genom att byta ut grönsaker, fett och fiskar mot mer lokala varianter, som exempelvis till vitkål, rapsolja och lax. Kosten har inte enbart en positiv påverkan på de kognitiva förmågorna, kolesterolvärdet och hjärthälsan utan den främjar också en viktminskning. Margarin, i fast eller flytande form, är en fettkälla som passar både i Medelhavskost och i den Nordiska varianten eftersom margarin är baserat på rapsolja som är rikt på fleromättade fetter. Fördelarna med en Nordisk eller Medelhavskost är alltså många, inte enbart är det gott – det är även nyttigt för både kropp som knopp!

27 oktober hölls det 4:e globala IEM mötet, som en del av den 11:e internationella nutritionskonferensen, FENS (Federation European Nutrition Society), i Madrid 26-29 oktober 2011. IEM startades 2009 med ett möte mellan 40 ledande globala experter inom området fetter och hälsa. Under detta möte diskuterades hur man skulle förändra den gällande synen på fett som var; Ät mindre mängd fett till att istället vara; Ät rätt typ av fett. Utfallet av detta möte är ett överenskommet och undertecknat Summary Statement och det var startskottet för ytterligare tre globala möten och ett antal lokala aktiviteter.

Årets globala IEM-möte, som var det fjärde i raden, hade rubriken ”Essential Fats and Child Development” och hade som syfte att hjälpa forskare och profession få klarhet i det nuvarande kunskapsläget om rollen essentiella fetter har i barnets utveckling, och ta fram tydliga och enkla budskap till den målgrupp de dagligen arbetar med.

Symposiet inleddes av professor Ricardo Uauy som pratade om behovet av de essentiella fettsyrorna linolsyra och alfa-linolensyra för barns normala utveckling¹ och lyfte de nya FAO/WHO rekommendationerna var både de essentiella fettsyrorna och DHA har fått tydligare nivåer². Symposiet fortsatte med professor Berthold Koletzko som lyfte ämnet om fetters påverkan på neurologisk utveckling hos barn och en del spännande forskning görs kring intaget av DHA hos gravida och ammande mödrar och barnets senare kognitiva utveckling^3.. Idag råder konsensus om att dessa bör rekommenderas ett intag av 200 mg DHA per dag⁴.

Näst ut handlade det om fett och allergi och det var doktor Joachim Henrich som diskuterade detta. En återkommande diskussion kring detta har varit att ett högt intag omega 6-fettsyror tillsammans med ett lågt intag omega 3 har pekats ut som en faktor i den ökande incidensen av astma⁵. Dock spretar resultaten väldigt och idag kan inga rekommendationer ges^6,7.

Sist ut var det professor Olli Simell som berättade om den otroligt välgjorda och inspirerande STRIP-studien var kostrådgivning gavs till över 1 000 spädbarn och deras familjer och att de nu, vid 19-års ålder, har ett lägre intag av mättade fettsyror, och ett högre intag av fleromättade, men också, lägre LDL-kolesterolnivåer och lägre blodtryck⁸.  Vilket visar att kostrådgivning har en påverkan på intag och faktiskt leder till minskad risk för hjärtkärlsjukdom.

Mer läsning, presentationer och sammanfattningar och Summary Statement finns på: http://www.theiem.org/ och http://www.fensmadrid2011.com/

1. Hansen AE et al, Pediatrics 1963;31:171-192.
2. FAO/WHO. Fats and Fatty acids in human nutrition; Report of an expert consultation. 10-14 november 2008, Geneva.
3. Hibbeln JR et al, Lancet 2007;369:578-85; Oken E et al,  Am J Clin Nutr 2008;88:789-96;  Oken E et al, Am J Epidemiol. 2008 May 15;167(10):1171-81.
4. Koletzko B et al, Br J Nutr. 2007 Nov;98(5):873-7.
5. Black PN and Sharpe S Eur Respir J. 1997 Jan;10(1):6-12.
6. ESPGHAN Committee on Nutrition (ESPGHAN 2011); Thien et al. Evid.-Based Child Health 6: 984–1012 (2011).
7. Lattka et al, Am J Clin Nutr. 2011 Feb;93(2):382-91; Standl M, Sausenthaler S, Lattka E, et al. FADS gene variants modulate the effect of dietary fatty acid intake on allergic diseases in children. Allergy 2011;41:1757-1766.
8. Niinikoski H et al. Circulation 2007 Aug 28; 116(9): 1032-40; Niinikoski Het al. Hypertension 2009;53:918-24.

Resultatet visade att Medelhavsdieten var klart billigast av de tre, med en kostnad på 450 kr per vecka. Den var hela 250 kr billigare än ISO-dieten och 180 kr billigare än LCHF.

Medelhavsdieten bygger på en kombination av mycket grönsaker, fisk och fågel samt vegetabiliskt fett såsom margarin och olivolja. Produkter som socker, vitt bröd, ris och pasta, rött kött och mejeriprodukter bör undvikas.  Medelhavsdieten är förenlig med livsmedelsverkets kostråd och tallriksmodell och kan med fördel anpassas till att innehålla nordiska grönsaker och rotfrukter.

Anpassas Medelhavsdieten till våra lokala förutsättningar så kan måltiderna under en dag se ut såhär: Frukost: havregrynsgröt/kornmjölsgröt eller 2 dl lättyoghurt, 1 skiva fullkornsbröd, 5 g smörgåsmargarin, 1 skiva skinka, 1 msk blåbär, 1 frukt

Lunch: lax, potatis, broccoli, morot

Middag: kycklingpanna med smak av ingefära, matkorn

Sallader: nordisk råkost

Mellanmål: 11 st mandlar, 3 skorpor, 1 ½ msk blåbärssylt sammanlagt

I DN publicerades under oktober en artikel om testpersoner som följt en portföljkost bestående av bland annat fet fisk, sojabönor, blåbär, mandel och fullkorn. Alla dessa livsmedel har känt goda egenskaper som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Studien, som ännu inte är publicerad, visade att kosten är inflammationshämmande och även hade egenskaper som liknade de av traditionell medicinering. Följs kosthållningen under en 10-årsperiod minskas risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 34 %.

När ovanstående studier ställs vid sidan av varandra ser man tydligt att om man äter en varierad och väl sammansatt kost har man goda förutsättningar för att undvika upplevda fett- och sockerberoenden, minska risken för sjukdomar och trivas bra med sina matvanor.

Forskningsvärlden är också enig om att om regelbunden motion läggs till den sunda kosten så förbättras hälsa och välmående ytterligare. Motion omtalas också ofta som beroendeframkallande – men på ett mycket positivt sätt.

Livsmedelsverket vill förmedla att det inte är svårt för en förälder att etablera goda matvanor för sitt barn. I stort sett gäller samma råd för barn som för vuxna – kosten bör vara varierad – med mycket frukt, grönt och fisk, mindre socker och mer fleromättat fett. Enligt senaste kostundersökningen bland barn, Riksmaten 2003, var det så mycket som 90 % av alla barn som inte nådde upp i rekommendationen om fleromättat fett.

För små barn är det viktigt med en kost rik på de fleromättade fetterna omega 3 och 6 eftersom det främjar barnets utveckling. Det som gör dessa fetter speciella är att de är livsnödvändiga, dvs. att de måste tillföras via maten då kroppen inte kan tillverka dem själv. Livsmedel rika på omega 3 och 6 är bl. a. rapsolja och margarin.

Tips på hur barnens kost enkelt kan förbättras

• För spädbarn som äter hemlagad mat kan man för varje portion tillsätta en tesked flytande margarin eller rapsolja.

• För att öka andelen fleromättat fett och minska andelen mättat fett och transfett kan smöret bytas ut i matlagning och på frukostmackan till rapsolja eller margarin. Barn under 2 år är i större behov av fett än vuxna, så därför bör margarinet vara av den fetare sorten och inte ett lättmargarin. Barn som äter smörgåsar med margarin får i sig tio gånger mer Omega-3 än ett barn som serveras smörgåsar med smör.

• I fet fisk finns den speciella omega 3 fettsyran DHA som är viktig för hjärnans och synens utveckling. Äter barnet inte fisk behöver det få i sig omega 3 från andra källor såsom rapsolja eller margarin, detta för att den typ av omega 3 som finns i de livsmedlen kan omvandlas till DHA i kroppen.

Genom små justeringar i de vardagliga matvanorna är det enkelt att förbättra ditt barns kost. Inga livsmedel är förbjudna utan det är helheten, hur vardagen ser ut, som räknas. Ju tidigare bra matvanor etableras, desto bättre är försättningarna för att de håller livet ut.

Efter att flera forskare pekat på riskerna med transfett togs dessa bort från våra margariner på 90-talet. I och med förändringarna minskade också den totala mängden hårt fett i margarinerna och vi fick en produkt med ett bättre fettinnehåll. Under de senaste åren har andra margarintillverkare också ställt om sin produktion, vilket är mycket positivt.

Frågan är naturlig – hur kommer det sig då att Livsmedelsverket fortfarande hittar lite transfett i margariner? Vi kan endast svara för våra produkter Lätta, Milda och Becel. Det kommer alltid att finnas en minimal mängd transfett i en förädlad olja, och vissa av margarinerna innehåller dessutom små mängder mjölk, som i sin tur innehåller transfett.

Vi arbetar hela tiden med att utveckla produkter som gör det lättare för människor att leva ett hälsosamt och långt liv. Livsmedelsverkets granskningar är viktiga för att göra konsumenterna trygga.

Om du är intresserad av att läsa mer om transfett kan du göra det i ett tidigare inlägg med rubriken Inga transfetter i margarin från Unilever samt i vår Ordlista för fett.

Enligt en studie från Livsmedelsverket* bidrar den stora konsumtionen av feta mejeriprodukter i Sverige till att nio av tio barn får i sig för mycket mättat fett, och för lite fleromättat. Osten på mackan, på pizzan, till tacos, i gratängen. Standardmjölken i glaset, i grädden i såsen och i glassen, smöret i pannan och på mackan, allt bidrar.

Matfettets roll i skolmaten är att bidra med bra fett i barnens kost. Det är både mängden fett och fettets sammansättning som är det viktiga. Rekommendationen enligt SNR är att använda matolja eller flytande margarin i matlagningen och nyckelhålsmärkt lättmargarin på mackan.

Margarin görs på rapsolja och andra vegetabiliska oljor som innehåller omättat fett vilket gör att margarin innehåller en hög andel omättat fett och begränsat med mättat fett.

*Riksmaten 2003, Livsmedelsverket