Studien, som är mycket välgjord, utfördes av oberoende forskare vid Wageningens universitet i Holland. Personerna i studien hade tidigare haft en hjärtinfarkt. Under studiens testperiod fick de äta olika margarin berikade med omega-3. Samtidigt fick de medicinsk behandling mot höga kolesterolvärden. Testmargarinet som användes tillverkades av Unilever. Dessa margariner finns inte att köpa i butik, utan tillverkades särskilt för studien. Slutsatsen var, att för dessa personer, kunde man inte påvisa någon positiv effekt av det omega-3-tillskott som margarinet gav.

Frågan är då naturlig, om det är någon vits med att äta margarin som innehåller omega-3? Vi anser att det är ett bra val på vägen mot ett hälsosamt liv.

EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, publicerade under 2009 en vetenskaplig bedömning av fettsyran alfa-linolensyra, omega-3. Där dras slutsatsen att det finns ett samband mellan intag av alfa-linolensyra och sänkning av kolesterolvärdet. Kolesterolvärdet påverkar i sin tur hjärthälsan.

Alfa-linolensyra, omega-3, är en essentiell fleromättad fettsyra, som kroppen inte kan tillverka själv. Vi måste få i oss den via maten. I svenska och internationella näringsrekommendationer betonas vikten av att begränsa intaget av mättat fett och ersätta det med omättat fett, särskilt fleromättat fett. I Sverige är intaget av fleromättat fett under rekommenderad nivå, även intaget av omega-3 är lägre än rekommenderat.

Unilever tillverkar margarin och vill göra det lättare för konsumenter att följa aktuella kost- och näringsrekommendationer och på så sätt hålla sig friska. Mjuka smörgås- och lättmargariner innehåller rapsolja och linfröolja, som i sin tur innehåller alfa-linolensyra, omega-3. Våra produkter är inte särskilt utformade för att hjälpa människor som medicineras för ett sjukdomstillstånd, utan för att vara en del av en balanserad kost och en hälsosam livsstil.

Källor:

New England Journal of Medicine

Svenska näringsrekommendationer, Livsmedelsverket

Kostundersökningen Riksmaten, Livsmedelsverket

EFSA Journal 2009; 7(9):1252

Omestring av fett är ett ämne som det ibland finns funderingar kring. För att öka kunskapen om detta har lådan nu uppdaterats med mer information.

Diskussionerna förekommer även i Sverige men ännu står inte regeringen inför något beslut i frågan. Här är det framförallt punktsänkningar av skatt på hälsosamma livsmedel som framhålls som en möjlig väg för att nå en ökad folkhälsa. Svenska Livsmedelsverket framför rekommendationer, i likhet med WHO, om att välja omättat fett framför mättat fett och dessa baseras på omfattande vetenskapliga studier.

Röster från debatten i Sverige:

Anna Ottosson i Fri Köpenskap

Annika Dahlqvist i Aftonbladet

Niclas Ericsson i Sydsvenska Dagbladet

Konferensen var uppdelad i olika spår och ämnen och vi följde med stort intresse det spår som kallades: Public Health and Policy. Här diskuterades förebyggande åtgärder ur ett holistiskt perspektiv.

Några av de mest intressanta iakttagelserna under konferensen var:

• Bekräftelsen på att problemet med fetma är stort men verkar stabiliseras.

• Fetma är en komplex fråga som bör behandlas på flera sätt, det kan gälla bland annat: Livsmedelsindustrin (matsammansättning och portionsstorlek), social marknadsföring, konsumentutbildning för hälsosammare val av mat, främjande av fysisk aktivitet samt statliga regleringar.

Dessutom ett par intressanta slutsatser:

• Människor som hoppar frukost tenderar att öka mer i vikt än personer med goda frukostvanor.

• Det är ingen smakskillnad mellan läsk med eller utan koffein, men koffeinets effekt gör att fler tycker om sådan läsk och konsumerar den i större mängder.

En extra intressant diskussion handlade om livsmedelsindustrins roll i att ta itu med fetmaepedemin. Här finns åsikter om att industrin består av illvilliga människor och att den bör kontrolleras av föreskrifter och varningar på samma sätt som för tobak. Till exempel finns ett brasilianskt förslag om varningstexter på produkter såsom chips och läsk.

Det finns också åsikter om att livsmedelsindustrin kan spela en ledande roll i att lösa flera frågor som; förbättring av produkternas sammansättning, ansvarsfull marknadsföring och försäljning samt investeringar i forskning och teknik. Borde företag som Coca Cola och Pepsi främja fysisk aktivitet genom att sponsra idrottsklubbar?

Samtidigt finns exempel på att samarbeten mellan myndigheter, universitet och livsmedelsindustri med ett tydligt uppdrag kan hjälpa till i folkhälsofrågor. Ett sådant exempel är i England där man har lyckats hjälpa människor att äta mindre salt.

I nästa vecka hålls kongressen International Congress of Obesity (ICO) i Stockholm. Runt om i världen ökar problemen med fetma och det är en av de främsta riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och forskningen på ämnet är viktig för hela samhället.

Forskningen kring fetma beaktar allt fler aspekter och har gått starkt framåt under de senaste åren. Kongressen kommer belysa de senaste rönen inom områden för:

-       Bestämningsfaktorer och konsekvenser av fetma

-       Nya möjligheter för behandling och förebyggande arbete – på individ- och folkhälsonivå

-       Sociala och politiska frågor relaterade till fetma

-       Förekomst och trender

-       Processer i fettvävnaden

-       Hälsosamma matvanor men även dieter, fysisk aktivitet och beteendevetenskap

D-vitamin är viktigt för vårt skelett och våra tänder eftersom det har del i kalciumomsättningen, behövs för benens uppbyggnad och underhåll. Vitaminet finns naturligt i relativt få livsmedel. Men fet fisk, t.ex. lax, sill och makrill, samt ägg och kött är bra källor. Margarin och våra vanligaste mjölksorter berikas med D-vitamin för att underlätta ett intag genom kosten.

I Sverige, såväl som i våra nordiska grannländer, får vi i oss betydligt mindre D-vitamin än vad vi bör. I figuren nedan jämförs det faktiska dagliga intaget med det rekommenderade (RDI: Rekommenderat dagligt intag). Barn, tonåringar och äldre personer betraktas som riskgrupper då gapet mellan faktiskt och rekommenderat intag är störst för dessa grupper. Brist på D-vitamin kan hos barn leda till rakitis, även kallad Engelska sjukan, och hos vuxna till osteomalaci, en uppmjukning av benstommen. Vissa belägg finns, främst från genomsnitts- och uppföljningsstudier, för samband mellan ett försvagat D-vitamintillstånd och förekomsten av försvagat immunförsvar, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och prostata- och tjocktarmscancer. Dock behövs fler studier för att klargöra detta till fullo.

I Finland har ett dokumenterat intagsunderskott lett till att Evira, Finlands motsvarighet till Livsmedelsverket, nu rekommenderat att höja berikningsmängderna av D-vitamin i flytande mjölkprodukter och bredbara matfetter. Även i Sverige står D-vitamin i fokus och dess betydelse för barn, vuxna och äldre undersöks nu mer aktivt än tidigare. D-vitaminforskningen är även en del i det pågående arbetet med att se över de nordiska näringsrekommendationerna. Detta kommer att vara klart under 2012.

Gröna staplar visar genomsnittligt dagligt intag av D-vitamin i Sverige, redovisat för olika grupper. Den röda linjen visar vad varje person dagligen bör få i sig, dvs. det rekommenderade dagliga intaget (RDI)

Källa: Riksmaten 97 samt Riksmaten barn 2003

]]> http://www.margarin.se/inlagg/d-vitamin-%e2%80%93-naturligt-och-genom-berikning/feed/ 0 http://www.margarin.se/inlagg/ordlista-for-fett/ http://www.margarin.se/inlagg/ordlista-for-fett/#comments Thu, 24 Jun 2010 11:43:11 +0000 hans http://www.margarin.se/?p=352 Fett delas in i olika grupper – beroende på sitt ursprung, sin sammansättning och konsistens. Ibland kan det vara lite svårt att hålla isär dem. Här följer en översikt som kan vara till hjälp.

Vegetabiliskt fett kommer från växtriket och är oftast omättat – enkel- eller fleromättat.
Wikipedia om vegetabiliskt fett

Animaliskt fett kommer från djur och är oftast mättat.
Wikipedia om anilmaliskt fett

Omättat fett

• Fleromättat fett finner man i solrosolja, majsolja och fet fisk, samt i vissa mjuka och flytande margariner. Två fleromättade fettsyror är essentiella, alfa-linolensyra (omega-3) och linolsyra (omega-6). Dessa kan kroppen inte tillverka själv, de måste vi få i oss med maten. Wikipedia om fleromättat fett.  Livsmedelsverket om fleromättat fett.

• Enkelomättat fett finns i olivolja och rapsolja, avokado, nötter och mandlar, samt i livsmedel baserat på dessa ingredienser.
  Wikipedia om enkelomättat fett. Livsmedelsverket om enkelomättat fett.
  

Mättat fett förekommer framför allt i animaliskt fett. Mejeri- och kött- och charkuterivaror innehåller mycket mättat fett. Finns även i choklad och bakverk, samt i kokosfett.
Wikipedia om mättat fett
Livsmedelsverket om mättat fett

Transfett, är fett som är omättat, men som liknar mättat fett. Transfett finns framför allt i feta mejeri- och charkuterivaror, men kan också finnas i kakor, bakverk, konfektyr och i en del så kallad snabbmat.
Wikipedia om transfett
Livsmedelsverket om transfett

Konsistens
Fettets konsistens beror främst på vilken typ av fettsyror som det innehåller. Mättade fettsyror är raka till sin utformning och ger mer fasta fetter, medan omättade fettsyror är lite böjda och ger mjukare fetter. Allra mjukast blir fettet om det innehåller mycket fleromättade fettsyror.

I artikeln kan man bland annat läsa om bensin, lösningsmedel, bekämpningsmedel, nickel och en rad kemikalier, vilket får läsaren att tro att lättmargarinet innehåller dessa ämnen. Det stämmer inte och det är är viktigt att klargöra att den olja som används till margarin, utvinns på samma sätt som all annan olja, som vi köper i livsmedelsbutiker, eller som ingår i andra livsmedel. (Undantag kallpressad oraffinerad olivolja). Övriga ingredienser återfinns i en rad andra livsmedel, ingen ingrediens är unik för just margarin.

Man kan även läsa om konstgjorda vitaminer i margarin. De vitaminer som används för att berika margarin (enligt lag) är samma vitaminer som används i andra berikade livsmedel och i multivitamintabletter.

Det blir tydligt att vi måste visa hur vi tillverkar våra produkter, inte minst för att undvika missuppfattningar som dessa. Därför har vi gjort en film om margarintillverkning för att visa hur vi gör. Mer läsning finns även i texterna om processat och naturligt, och lätt och fullfett.

I flera medier sammanfattas detta så här: för mycket mättat fett är inte bra för vår hälsa, men inte så farligt som dåliga kolhydrater. Med dåliga kolhydrater menas i det här fallet exempelvis vitt mjöl som har högt GI, glykemiskt index. Studien visar inte att det nu är fritt fram att äta stora mängder mättat fett. Istället pekar resultaten på att det är bättre med långsamma kolhydrater med lågt GI och fleromättade fetter.

Det finns mycket skrivet om denna studie. Här följer en samling bra länkar.

TTs telegram

Sydsvenskan följer TT

Lantbruk.com

Svenska Dagbladet skriver ganska ingående om den nya studien

Även SVT har rapporterat

Thomas Svaton Svensk Dagligvaruhandels vd säger till tidningen att en trolig förklaring till detta kan vara tv-kockars attityd i matlagningsprogram.

Annica Sohlström som är chef på Livsmedelsverkets nutritionsavdelning betonar också i tidningen att rapporten inte visar om svenskars totala fett- och sockerintag har ökat. Hon säger att matvanorna inte är i linje med näringsrekommendationerna.

I rapporten finns bland annat dessa uppgifter; jämfört med 2008 året har försäljning av smör ökat förra året med cirka 20 procent, smörbaserade bordsmargariner har också ökat sin försäljning med cirka 20 procent. Det säljs mer vispgrädde och mindre av lightläsk. Nyckelhålsmärkta produkter har inte ökat nämnvärt förra året.